Estuarine mapping och granularitet inom produktstrategi

Produktstrategi är alldeles för fokuserat på stora saker. Vilket inte är konstigt, för det känns ju intuitivt rätt att stora beslut, epics, omfattande förändringar och stora uppgraderingar är det viktigaste vi håller på med. Stora förändringar anses vara strategiska förändringar. Men det finns inget sånt samband. Visst, det stora kan vara det viktiga när vi designer produkter och tjänster. Men det kan lika gärna vara något litet som är det viktiga.

Det finns två stora problem som uppkommer när vi arbetar med för stora och grovkorniga saker i produktutveckling:

  1. Kommunikationen blir svår. I grovkorniga dialoger görs ständigt outtalade antaganden – Vi pratar helt enkelt om olika saker trots att vi använder samma ord. Exemplen är otaliga: Kunskap, transformation, strategi, design, agila team. Ord som betyder olika saker för olika människor.
  2. Vi tappar bort kontexten och det specifika när det blir för grovkornigt. För när vi abstraherar upp saker i storlek så försvinner det specifika, allt det som sticker ut och allt det som hade kunnat bli. Vi ger upp de svaga signalerna till förmån för den stora massan. Vi fokuserar på essensen, och lämnar det som vi tror är icke-relevant därhän. Och det vi lämnar då är kontexten i vilket något verkade. Vilket i många fall är direkt länkat till varför det funkade.

Vad är rätt nivå av granularitet inom produkt- och tjänstedesign

Något som är svårt med granularitet är att det är en sådan där grej som känns uppenbar (och kanske lite löjlig) så snart man förklarar den. Men jag vill påstå att granularitet är viktigare än vad det verkar i första anblick.

Och det är ju egentligen ingenting nytt, att arbeta med nedbrytning har varit kärnan i mycket strategiskt arbete under lång tid. Vilket är ett sätt att skifta granularitet. Det finns flera exempel på det. Den klassiska är antagligen strategi, taktik och operation. Där strategi anses grovkornigt och operation finkornig. Men varje strategimodell har sin egen granularitet – Till exempel framtid, närtid och nutid. Där framtiden anses grovkornig och nutiden finkornig

Eller om vi har ett problem med kundnöjdhet så bryter vi kanske ned kundupplevelse i ett antal mindre områden såsom kultur, design, kundresan, mätning också ska organisationen arbeta med det. Eller vi bryter ner problemet avsaknad av agil-kultur i utbildning, aktiviteter, arbetssätt, organisation.

Tanken om nedbrytning återfinns dessutom i de agila principerna – Fokusera på det som sker den närmaste tiden (Alltså var mer finkornig i ditt arbete).

Få saker har så mycket strategiskt kraft som förståelse som är specifik, finkornig och kontextrik – Det är ett sprängstoff av energi, innovation och potential.
Johan Axelsson
Designer & Researcher

Så granularitet är inget nytt koncept. Men jag tror att det är ett starkt underutnyttjandet koncept. För det finns två stora problem med den konventionella idén om nedbrytning:

  • Nedbrytningen förutsätter kausala samband. Som i exemplet: Strategi – taktik – operation.
  • Nedbrytningen är kontextlös. Som i exemplet: Kundupplevelse bryts ner i till exempel design, mätning, kultur, utbildning.

Jag säger inte att vi ska sluta bryta ner strategi på det här konventionella sättet, det kan vara ett värdefullt perspektiv. Men i regel så arbetar vi med för grovkorniga saker i produktstrategi, därför handlar mycket av det som växer fram inom strategi om hur förstår vi något med tillräcklig granularitet för att kunna agera.

Hur ökar vi finkornigheten i strategiskt arbete?

Det kan vara så enkelt att försöka påminna oss själva om att stora saker inte per definition är strategiska saker. Så nästa gång vi sitter på ett möte, eller tar del av en strategi så borde vi kanske ställa oss frågan: Är inte det här för grovkornigt? Är inte det här för kontextlöst? Borde vi inte bryta ner det här så att något nytt kan uppstå genom nya abstraktioner, perspektiv och kombineringsmöjligheter. 

För dig som föredrar ett mer konkret verktyg så gillar vi på Välva ramverket Estuarine mapping. Det är ett sätt att skapa granulära bilder som respekterar kontext och människorna som verkar ute i systemen som vi försöker förstå. Det ger oss en bild av vad som är möjligt att förändra här och nu, vad teamet behöver hjälp med och hur det nya ska kunna uppstå. 

Estuarine mapping hjälper team att forma verkligheten, snarare än att förutse den som.

Nyfiken på kontext-specifik produktstrategi?

Johan Sjöström

Strateg och designer

Johan berättar gärna lite mer om våra försök att stärka organisationer egen förmåga att designa produkter, upplevelser och tjänster genom att utgå från teamen, kontexten och kunderna.