Systemdesign och systeminnovation: Vad är ett system?
Ordet system är på mångas läppar, i olika kontexter. För oss på Välva är det ett värdefullt ord, för att det det skiftar fokus från aktörerna – såsom sakerna, byggnaderna eller människorna – och istället skiner ljus på mönster, organisering och interaktioner mellan aktörer.
Det är ett perspektivskifte som brukar kännas svårt för vissa människor och lättare för andra. Oavsett hur det upplevs så är vår erfarenhet att det är ett perspektivskifte som är värt mer tanke och reflektion än vad vi ger det i dag.
Att sätta systemet som det centrala, som det som ska förstås och påverkas, är centralt i allt från systemteori och systemtänkande till komplexitetsteori och CAS-tänkande. Systemtanken har under det senaste århundradet växt fram i en lång rad olika fält – Såsom design, produkt, tillverkning, forskning och organisation för att nämna några. Men vad är egentligen ett system?
Vad är ett system?
Det skiljer sig lite beroende på vems definition vi väljer att göra oss nyfikna på. Om vi avgränsar definitionen av vad ett system är till ovan: ett sätt att flytta perspektivet från aktörer till relationer. Då skulle nog de flesta teorier och skolor vara överens. Men om vi ska gå djupare in i det än så, så skiljer sig svaret åt beroende på var vi letar.
När vi utbildar delar vi ibland upp det svårfångade ”systemteori-fältet” mellan hård systemteori och mjuk systemteori. Det är inte nödvändigtvis en helt sann uppdelning som alla skulle uppskatta, men vi tycker att den hjälper till att överblicka fältet.
Hårda systemteorier
Till hård systemteori räknas många av de tidiga systemteorierna – Såsom general system theory, cybernetics och även (en del) systemtänkande. Här finns en grundläggande idé om att ett system går att förstå i sin helhet genom att interagera med det eller mappa ut det, ofta med datorstödda modeller. Genom en fullständig överblick över vilka relationer som finns inom systemet och hur aktörerna organiserar sig så kan vi ”kontrollera” vad som händer genom att gripa in på precis rätt platser i systemet och skapa exakt den påverkan vi vill komma åt. Gör vi x så kommer y och z hända, och det vet vi för att vi har förstått systemet i sin helhet.
En bra metafor för de hårda systemteorierna är mekaniska system. Dock så ska man inte blanda ihop det med den reduktionistiska metaforen om maskinen och att delarna är lika med helheten, som ofta ses som motsatsen till systemtänkande. Men de hårdare systemteorierna tenderar att oftare låna språk och metaforer från ingenjörskap och mekanik.
Hård systemteori ser på system som:
- Något som definieras genom dess gränser (boundaries), och det finns inga system som saknar gränser.
- Något som går att fullständigt förstå så länge vi är duktiga på att interagera, mappa ut och kartlägga.
- Något som vi kan designa och förändra så länge vi har rätt verktyg – Här ser vi ofta etablerade verktyg poppa upp i uppdaterad version, såsom nya versioner av dubbeldiamanten, nya sätt att modellera system eller principer för ”systemdesigntänkande”.
Mjuka systemteorier
Till mjuk systemteori hör många av de mer nutida systemnära teorierna, såsom CAS-tänkande och kaos-teori. Det de ofta har gemensamt är att de ligger nära komplexitetsteori på olika sätt. Här finns en grundläggande idé om att vi inte kan förstå helheten hur gärna vi än vill. Ett system behöver inte vara avgränsat (men kan vara) i varken tid eller rum, vilket innebär att idén om att se och förstå helheten av ett system är orimlig. Däremot så går det att skapa förståelse för en del av systemet genom att applicera gränser i tid och rum, men då är det inte helheten av systemet som undersöks.
En bra metafor för mjukare systemteori är ekosystem, det finns otaliga samverkande delar och det går inte att identifiera det fullständiga värdet som en aktör bidrar med. Utan det blir i bästa fall tydligt i efterhand, om den aktören skulle falla ur systemet. Dessutom är systemen nästade och sammanlänkande med andra system, på oöverskådliga sätt.
Det är också här ekologiska begrepp som resiliens och resilience thinking blir aktuella, just för att resiliens är ett framväxande värde ur systemet som helhet. Snarare än att det är något som skapas av en speciell del av systemet.
Mjuk systemteori ser på (komplexa) system som:
- Något som har inneboende tvetydighet – det finns inte lösningar som är rätt eller fel, men det finns lösningar som passar bra och mindre bra beroende på kontext.
- Något som är oförutsägbart – All form av påverkan på systemet kommer med 100 procent säkerhet få oförutsedda konsekvenser.
- Något föränderligt – Bara för att x verkar ha lett till y tidigare så finns det inget som garanterar att det kommer göra det igen.
CAS – Komplexa adaptiva system
När vi på Välva tänker på system så hämtar vi mycket kraft från CAS-teori, alltså det som kallas för komplexa adaptiva system. Vissa skolor inom komplexitet ser CAS som en typ av system, som behöver kompletteras med andra systemtyper för att ge en heltäckande bild. Medan andra skolor ser CAS-system som det enda som existerar, eller åtminstone det enda relevanta perspektivet för människor.
Oavsett hur vi förhåller oss till frågan om systemtyper i komplexitet så gillar vi CAS-perspektivet för att det tenderar att vara den kontext där organisationers intuition ofta leder fel, och som vi därför behöver arbeta med tillsammans.
CAS innebär att systemteori inordnar sig under komplexitetsteori, och accepterar de villkoren som komplexa kontexter skapar. Vi tycker att det hör hemma i den mjuka delen av system-spektrat. Complex adaptive systems har också informerat komplexitets-ramverket Cynefin som vi hämtar mycket arbetssätt från.
När människor, team och organisationer börjar göra sig nyfikna på att börja arbeta med systemdesign eller innovera i system så är det ofta i de hårdare delarna av system-spektrat man börjar. Det tenderar att vara enklare, det ligger närmare det vi är vana vid och vi kan börja arbeta med det utan att behöva omkullkasta de mest grundläggande sakerna kring hur vi arbetar tillsammans.
Och det är en bra plats att börja på, men det är viktigt att göra sig nyfiken på hela spektrat. För när vi på Välva arbetar tillsammans med designers, strateger och ledare för att möjliggöra förändring och innovation i komplexitet så är det i de mjukare delarna av system-spektrat som vi hittar mest kraft och framåtrörelse. När vi på riktigt börjar fundera vad ett system faktiskt är och vad människor och team kan göra för att verka i det här och nu.
Just de, så vad är ett system då? Vi gillar att tänka på det som ett nätverk som delar någon form av sammanhang (eller coherence). Så, du är ett system till exempel. Eller organisationen du arbetar på. Eller en del av dig. Eller en del av organisationen du arbetar på. Eller hela världen. Eller din favoritkaffeplats i gläntan i skogen när solen tittar fram.
